Falsk väckelse – förvillelsen av de utvalda

Varför tror vi så lätt på lögnen? Varför blir vi så lätt bedragna?

Det är dessa frågor som vi måste tänka igenom. Vad är vårt motiv för att vara kristna? Är det för att vi ska ha det trevligt? Att låta våra köttsliga begär bedra oss i Guds namn? Vi måste kolla upp våra motiv. Om vi har något annat motiv än Sanningen, kommer vi med säkerhet att tro Lögnen och bli bedragna och följaktligen få betala priset till sist. Vi har tryckt dessa artiklar, för att du ska förstå och inse vad kristendom inte är och förhoppningsvis komma tillbaka på rätt spår igen.

Brownsville, Toronto, the Assemblies of God och Latter Rain teologi

”De som inte aktar på det förflutna måste nödvändigtvis upprepa det” (George Santayna) ”Hur ska vi kunna utföra något effektivt arbete med att bygga upp församlingen, om vi inte har en ingående kunskap om dess historia eller underlåter att förstå den utifrån en korrekt iakttagelse? Historien är, och måste, näst efter Guds ord, alltjämt fortsätta att vara, den rikaste grundvalen för vishet och dyrbar vägledning för all framgångsrik praktisk verksamhet”. (Philip Schaff)

Vid Assemblies of God General Council 1949, som hölls i Seattle, antogs en resolution, som utarbetats av en kommitté som tog i tu med Latter Rain (New Order Movement). Resolutionen omfattade ett avståndstagande från följande praxis hos Latter Rain. Sex villfarelser omnämndes särskilt:

1. Överbetoningen på att förmedla, identifiera, tilldela eller att bekräfta gåvor genom handpåläggning och profetia. Steve Hill (i Brownsville Assembly of God) har inte gjort någon hemlighet av att ha tagit emot en förmedling från Sandy Millar i Holy Trinity Brompton Church i England. Denna förmedling skedde via Millars ”handpåläggning” på Hill (Ministries Today, nov/dec 1986, sid 27). Förmedling är tron på att vissa ”speciella” människor har en ”speciell” förmåga att ”förmedla” dopet i den Helige Ande, tungotalets gåva liksom andra gåvor och särskilda kraftutrustningar till andra.

2. Den falska undervisningen att färsamlingen är uppbyggd på nutida apostlars och profeters grundval. Ord som uttalas idag ges samma tilltro som apostlarna Paulus och Johannes ord.

3. Den extrema undervisningen som förs fram av ”den nya ordningen”, angående syndabekännelse till en människa och den befrielse som praktiseras, vilken gör anspråk på privilegierad ställning för mänsklig förmedling, vilken endast tillhör Kristus.

4. Den falska undervisningen angående förmedling av språkliga gåvor som särskild utrustning för missionärstjänst.

5. Den extrema och obibliska tillvägagångssättet att förmedla eller ge personlig ledning genom kunskapens ord. Personliga profetior till andra – vanligt förekommande i dagens församling.

6. Sådana andra framtvingade och förvrängda tolkningar av bibeln, vilka är i strid mot den undervisning och de tillämpningar som allmänt godkänns bland oss. Latter Rain kännetecknades av individer med ”olja i händerna”; församlingssången ”Herrens sång” – sång i Anden; betoningen av att ”Gud gör någonting nytt”; undervisningen om ”Guds uppenbarade söner”; att man satte upplevelse framför utläggning; brännmärkningen av dem som tog avstånd från rörelsen; att man drog sig från församlingen i det tillstånd den var. Många paralleller kan ses i Brownsvillerörelsen. I ett brev från äldstekåren inom Assemblies of God (20 april 1949) framställdes detta yttrande.

Det gäller ännu idag:
”Det sanna kriteriet för en rörelse är om den är villig att låta sig belysas av Guds Ord eller inte. Vi kan inte endast vara beroende av vittnesbörd om andlig välsignelse, vilket många hävdar att de erfarit under den ’nya ordningen’.

När frågan om ’Jesus Only’ svepte över landet under åren 1914-1917, kom upprepade vittnesbörd om att detta var en uppenbarelse från Gud, som medförde stor andlig välsignelse. Rörelsen bedömdes emellertid inte efter vittnesbörd om andlig välsignelse, utan efter dess trohet mot bibeln. När det blev klart, att dess påståenden inte stämde överens med den sunda läran, tog man avstånd från dess budskap. Hemska olyckor förutspåddes över alla som underlät att ’vandra i ljuset’ av denna ’uppenbarelse’, men inte en enda förutsägelse gick i uppfyllelse. Vi har hört om liknande spådomar om dem som försummar att ta emot undervisning om den ’nya ordningen’, vilket vi beklagar oerhört”. Vi har alla läst om vittnesbörden om den andliga välsignelsen – men låt oss följa det råd som gavs av ledarskapet inom Assemblies of God 1949.

Bedöm denna nutida rörelse efter dess trohet mot bibeln. Om förmedling inte var enligt bibeln och inte godtogs av församlingsrådet 1949, borde samma sak gälla 1999. Två utdrag från: The Assemblies of God: Ett kapitel i amerikansk pingströrelsehistoria – Volym 2 Edith Blumhofer (Gospel House, 1989).

sid. 54 ”Ryktet spreds: Väckelse hade kommit – en helt annan väckelse. ’Latter Rain’ hade börjat avta och nytestamentlig tro höll på att bli upprättad till fullo. En deltagare utropade : ’Äntligen är den här! Hade jag inte sett den med mina egna ögon och upplevt vittnesbördet i mitt eget hjärta, hade jag kanske varit skeptisk, men den är verklig! Halleluja! Vad är det jag talar om? – UTGJUTELSEN AV LATTER RAIN! Vi har drömt om den, bett om den och hoppats att få se den. Nu faller skurarna och sprider sig snabbt”.

sid 64 ”Det här är inte den gamla ’ropa-skrika-och-hoppa-pingsten’ skröt förespråkarna av den ’Nya Ordningen’ om sin väckelse, ’utan en ny uppenbarelse av Guds Ord och ett helt nytt verk av Guds Ande. Försök inte att få den här utgjutelsen att stämma med förutfattade meningar om vad UTGJUTELSEN AV LATTER RAIN skulle vara. Andra samfund försökte göra detta med pingsten 1906 och gick miste om ’Hans besökelsedag.’” Sätt in Brownsville och ändra ”skurarna faller” till ”floden flyter fram”.

”Vad som har varit är vad som kommer att vara, och vad som har hänt är vad som kommer att hända: intet nytt sker under solen”. Predikaren 1:9

”Det sämsta med historien är att varje gång den upprepar sig själv, stiger kostnaden”. Okänd


Falsk väckelse: Förvillelsen av de utvalda

Av: Jeff Spencer

(Del 1)

Inledning
Som apologet tar jag itu med att bedöma Toronto Airport Christian Fellowship och Brownsville Assembly of God och deras manifestationer mer än någon annan fråga. Jag är emellertid något förvånad över denna ”väckelses” häpnadsväckande popularitet. Med tanke på problemen inom dagens evangeliska församling, som den bibliska okunskapen, dess betoning på subjektiv upplevelse och dess teologiska pragmatism (d.v.s. ”om det ger goda resultat och känns bra, måste det vara sant”), är det inte konstigt att denna ”väckelse” sprider sig i evangelikala kretsar. Många personer som jag känner har, i en annan eller annan grad, tagit emot denna ”väckelse” som ett Guds verk.

Detta är orsaken till att jag skriver om ”väckelsen”. Mina tankar kommer att presenteras i två delar. Del ett kommer att behandla den bibliska grundvalen, som förklarar varför en sådan artikel, som ifrågasätter ”väckelsen”, måste skrivas. Det är p.g.a. att lärosatserna och de åtföljande manifestationerna i denna ”väckelse” hamnar långt utanför kristendomens murar, och sålunda måste få sitt svar. Del två kommer att öppet avhandla den falska undervisningen från ”väckelsens” ledare, som den falske Jesus, den falske anden och det falska evangeliet.

En församling som inte älskar och söker sanningen kommer inte att förbli i sanningen länge. Blaise Pascal gjorde det riktiga uttalandet: ”Sanningen är så fördunklad i denna tid och falskheten så etablerad, att vi inte, om vi inte älskar sanningen, kan känna igen den”. Och om sanningen var så fördunklad på Pascals tid, är den helt säkert mer oklar i denna tid. Sanningen är helt enkelt inte viktig för många troende idag, som ivrigt söker efter en upplevelse – och uppenbarligen duger vilken upplevelse som helst. Detta bevisas av villigheten inom den evangelikala församlingen att välkomna undervisningen och manifestationerna inom Brownsville Assembly of God. Uppriktiga bibeltroende människor har blivit vilseförda av BAG:s falska lärosatser, som åtföljs av ockulta andliga manifestationer, som kommit in i församlingen förklädda som ljusets änglar (2 Kor 11:4, 14).

Även en kortfattad utvärdering av denna ”väckelse” visar klart på att kristendomen förvrängs av dessa falska lärare. Många som nämner namnet Jesus, avfaller från tron till lögnen. Jesus profeterade om detta när Han sa: ”Ty människor, som falskeligen säga sig vara Messias, skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra stora tecken och under för att om möjligt förvilla även de utvalda” (Matt 24:24). Och ja, denna ”väckelse” predikar falska kristusgestalter alltifrån Rodney Howard Brownes falske kristus till den ockulta New Age-kristus som predikas av samme man som profeterade om ”väckelsen” i Pensacola och skrev förordet till en bok av pastor John Kilpatrick, Paul/David Yonggi Cho. Howard-Browne säger: ”Inget av det som Jesus gjorde var p.g.a. att Han var Guds Son. Bibeln säger att Han lade av sin gudomliga konungsliga klädnad och när Han vandrade omkring på jorden, gjorde Han det som profet under Abrahams förbund”. Yonggi-Cho undervisar att ”det finns anledning att begagna sig av kraften i det talade ordet; genom det skapar och frigör du Jesu Kristi närvaro…Jesus är bunden till det som du talar ut…Du skapar Jesu närvaro med din mun…Han är bunden till dina läppar och din mun”. Dessutom råder ingen brist på falska profeter, som släpper lös en mångfald av manifestationer – rytande, skällande, fastnaglande vid golvet, okontrollerade skakningar, skratt o.s.v. för de omvända och de nyfikna utan åtskillnad.

Tråkigt nog hamnar många i denna den yttersta tidens villfarelse genom upplevelser av en av dessa manifestationer (d.v.s. ”någonting andligt hände mig, alltså är det från Gud”) eller genom att man ser förändrade liv (d.v.s. ”Bill brukade vara en vild kille, men efter att han reste till Pensacola, är han sannerligen förändrad. Alltså verkar Gud verkligen där”). Ingen av dessa är välgrundade orsaker, som ger anledning till att tro att Gud står bakom ”väckelsens” manifestationer, eftersom samma sak inträffar i kulter och världens religioner – människor förvandlas genom subjektiva andliga upplevelser.

Gud har givit oss vapnet för att bekämpa falsk undervisning – Hans Ord, som är ”ingivet av Gud, är ock nyttigt till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet, så att en gudsmänniska kan bliva fullt färdig, väl skickad till allt gott verk” (2 Tim 3:16-17). Genom sitt Ord har Gud givit oss befallning att: 1) Undervisa den sunda läran, 2) pröva allt, och 3) försvara Tron. Genom att göra dessa tre saker, kan vi hålla Tron ren från smutsen i falsk lära och föra vidare sann Tro till dem som kommer efter oss (i motsats till den falska tro som förs vidare i denna ”väckelse”). Vi ska nu studera dessa tre befallningar, vår bibliska grundval för att verka apologetiskt, mera i detalj.

”Undervisa den sunda läran”.
Sund lära är av avgörande betydelse för församlingens hälsa. Om en person inte håller sig till den sunda läran, är han inte kvalificerad att vara ledare för andra. En av en äldstes viktigaste uppgifter, om inte DEN viktigaste, är att bevara och undervisa sund lära. Nya testamentet är fullt av versar med denna innebörd. Paulus t.ex. befaller att ledarskapet måste ”hålla sig stadigt vid det fasta ordet, såsom han har fått lära det, så att han är mäktig både att förmana medelst den sunda läran och att vederlägga dem som säga emot” (Titus 1:9). Säger emot vad? Den sunda läran! Ledaren måste stå upp mot falsk lära med den sunda läran. Paulus säger också till Timoteus att en god Kristi tjänare försäkrar sig om att ”hämta sin näring av trons och den goda lärans ord” (1 Tim 4:6). Sund lära håller församlingen hälsosam. I själva verket betyder det grekiska ordet för ”sund” bokstavligen ”hälsosam”.

Paulus undervisar också församlingen att hedra goda äldste, ”först och främst de som arbeta med predikande och undervisning” (1 Tim 5:17). Paulus kungör ännu en gång betydelsen av den sunda läran, när han ber Timoteus att ”vara nitisk i att föreläsa skriften och i att förmana och undervisa…Ha akt på dig själv och på din undervisning och håll stadigt ut därmed; ty om du så gör frälsar du både dig själv och dem som höra dig” (1 Tim 4:13,16). Här hävdar Paulus att sund lära kan ”frälsa” någon. Frälsa från vad? Sammanhanget visar att den sunda läran kommer att frälsa oss från villoandar, onda andars läror och avfall, vilket Paulus beskriver några versar tidigare (4:1 ff). Och den sunda läran kan frälsa församlingen från de villoandar, onda andars läror och det avfall som förs fram av denna nutida ”väckelse”.

Varje församling som hänger sig åt att förkunna den sunda läran är en lydig församling. Ändå tar många församlingar idag avstånd från undervisning i den sunda läran och tar emot en mer tilltalande undervisning, som forskningar gjorda av psykologer, evangelikala ”exorcister” eller finansexperter. I en tid när dessa böcker jämställs med bibeln eller t.o.m.hålls högre, är det inte att undra på att troende är mer intresserade av att få ett subjektivt möte med andevärlden, än att låta sig undervisas i det Heliga Ordet genom Guds Ande.

Vi har just nu den mest bibliskt likgiltiga församlingen i historien. Människor förlorar förmågan att urskilja det sanna från det falska och vet inte ens om det, eftersom psykologerna höjer deras självförtroende till skyarna och Kilpatrick och Hill får dem att skaka, yla och ragla runt altaret i mötet med de ockulta andarna som är verksamma i Brownsville. Den Guds Ord-centrerade gudstjänsten har fått träda i bakgrunden för en självupphöjande, självcentrerad ”Hallå-kolla-in-vad-som-händer-med-mig” typ av kristendom.

Paulus kunde ha riktat blicken direkt på 1990-talets församling, när han profeterade om en tid när församlingen inte skulle fördra den sunda läran eller de som undervisar den. I 2 Tim 4:3-4 säger Paulus: ”Ty den tid kommer, då de icke längre skola fördraga den sunda läran, utan efter sina egna begärelser skola samla åt sig lärare hoptals, alltefter som det kliar dem i öronen, en tid, då de skola vända sina öron från sanningen och i stället vända sig till fabler”. Jag kan inte tänka mig en bättre beskrivning av dagens församling. Dagens förkunnare undervisar knappast objektiv renlärig sanning, som man fått från djupa studier i Ordet.

I stället är trenden att förkunna läror, vars innersta väsen är kristna banaliteter, och detta i form av anekdotpräglade korta predikningar som gör att man känner sig väl till mods. P.g.a. nutidens offensiva inriktning mot ekumenisk acceptans av människor oaktat avgörande läromässiga skillnader, blir talarstolen en plats, inte för att föra ut den absoluta sanningen, utan för att föra fram en urvattnad, icke-anstötlig form av den krista tron, som knappast är urskiljbar gentemot kulter som mormonism, onenesspingströrelse eller t.o.m. tron som förs fram av gurur inom de österländska panteistiska religionerna och dess västerländska motsvarighet, New Age-rörelsen.

Häpnadsväckande nog ses nu just de saker som leder församlingen mot andlig mognad och djupare gemenskap med Gud, som god teologi, sund lära och förnuft, som hinder för ens gemenskap med Gud. Personer som Rodney Howard-Browne och Steve Hill säger till församlingen att ”stänga av hjärnan och låta Anden göra det som Han vill”. Mina älskade, detta är inte Kristi budskap, det är Buddhas budskap – österländsk mysticism och New Age ockultism. Vi kristna ska alltid bruka vårt sinne till att tjäna och behaga HERREN. VI ska älska Herren med allt vårt hjärta, all vår själ och allt vårt förstånd (Matt 22:37). Gud är i själva sitt väsen en rationell varelse som har skapat människan till sin avbild som en rationell varelse.

Därför är en nedvärdering av förnuftet en nedvärdering av Gud. Om man stänger av sin hjärna, har man inget försvar mot demonisk påverkan, som är så vanligen förekommande i dessa ”väckelser”. Ändå lyder kristna ovetande ”väckelsens” ockulta spåmän och tar sålunda blint emot samma andar och samma upplevelser som är som en epidemi i kulterna och världsreligionerna, som skakningar, rytanden, skällanden och skrattande. Följaktligen sprids ”väckelsens” ockulta evangelium till församling efter församling, eftersom hjärnor som stängt av inte objektivt kan analysera undervisningen från ”väckelse”-ledare och deras understödjare som är ”falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapa sig till Kristi apostlar. Och detta är inte att undra på på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel. Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapa sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara mot deras gärningar” (”2 Kor 11:13-15). Församlingen fjärmar sig bort från den tro som en gång för alla blivit meddelad åt de heliga (Judas 3) och blir snabbt omöjlig att särskilja från kulterna och det ockulta. Det enda sättet på vilket församlingen kan återfå andlig hälsa och växa i mognad i Kristus, är att återvända till bibelns Kristus och den kristna tro som är uppenbarad i Ordet. Sund lära är av avgörande betydelse.

”Pröva allt”.
Nu när vi slagit fast betydelsen av sund lära, ser vi befallningen att pröva all undervisning gentemot sund lära. Johannes varnar: ”Mina älskade, tron icke var och en ande, utan pröven andarna (eller undervisningen), huruvida de äro av Gud; ty många falska profeter hava gått ut i världen” (1 Joh 4:1). Paulus instämmer: ”Men pröven allt, behållen, vad gott är, avhållen eder från allt ont” (1 Tess 5:21-22). Hur prövar vi då undervisning som förts in i församlingen? Prövar vi läromässig sanning genom bön, en känsla, ett inre vittnesbörd eller en andlig manifestation som förklarar att den är sann?

Nu är det så att mormonerna skulle bli glada om vi samtyckte till det. De ser dessa saker som perfekta sanningskriterier. Det är faktiskt så, att varje mormonmissionär som jag har samtalat med, stödjer sig på subjektiva sanningskriterierer, när de konfronteras med obestridliga sanningar, som bevisar att mormonernas uppfattning är fel. De säger ungefär så här: ”O.K., det som du har visat mig, verkar vara vettigt, men jag bad angående min tro och den Helige Ande sa till mig i hjärtat att den är sann”. På samma sätt skulle de som är involverade i ”väckelsen” bli glada om subjektiv upplevelse var det enda kriteriet på sanning. De mest vanliga bevisen för att bevisa att ”väckelsens” manifestationer är från Gud, är faktiskt subjektiva bevis. Det är vanligt att man hör troende säga saker som ”Gud lät mig skaka under hela mötet – jag vet att det var Gud, eftersom min ande vittnar om det”.

Är det på detta sätt vi ska urskilja sanning som kristna? Inte alls. Vi prövar inte läromässig sanning genom att bedja över den, lyssna till ”stilla, svaga röster” eller följer våra känslor. Nästan varenda kult startades av någon som brukade dessa ”tecken” som kriterier för sanning. Kristna ska aldrig göra så, eftersom bibeln inte undervisar oss om att lyssna till en ”stilla, svag röst”, att be över sanning eller att följa våra känslor för att finna sanning. Orsaken till detta är att Gud har givit oss en objektiv standard, genom vilken vi prövar sanning – hans Ord. Jag ber t.ex. inte över hur mycket bensin jag har i min bil, när jag har det objektiva mätinstrumentet, bensinmätaren, rakt framför mina ögon.

På samma sätt ber man inte över sanning, när man har det objektiva mätinstrumentet, Guds ofelbara Ord, vilket är sanning (Joh 14:6, 17:17). Om någon gör anspråk på sanning, imiterar vi inte mormonen och ber över om det är sant – vi rusar till bibeln och ser om anspråket håller måttet mot Guds Ord. Ändå tar fler och fler troende avstånd från denna objektiva prövning och tar emot ”väckelsen”, eftersom den känns bra eller att den ”vittnar i deras ande” eller ”Gud sa till mig i hjärtat att det är sann väckelse”. När vi tar avstånd från Guds objektiva Ord och börjar förlita oss på subjektiva inre känslor, upplevelser eller röster för att bedöma vad som är sanning och inte lögn, har vi satt den kristna tron på spel och vandrar på ett farligt sätt in i kulternas rike.

Nya Testamentet undervisar om att många falska profeter kommer att infiltrera församlingen. Jesus varnar troende i Matteus 7 att ”Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar. Av deras frukt skolen I känna dem”. Detta avsnitts sammanhang visar att deras ”frukt” är deras undervisning. Aposteln Petrus varnar: ”Liksom jämväl bland eder falska lärare skola komma att finnas, vilka på smygvägar skola införa fördärvliga partimeningar och draga över sig själva plötsligt fördärv, i det att de till och med förneka den Herre, som har köpt dem. De skola få många efterföljare i sin lösaktighet” (2 Petr 2:1-2).

Paulus säger: ”Men Anden säger uttryckligen, att i kommande tider somliga skola avfalla från tron och hålla sig till villoandar och onda andars läror” (1 Tim 4:1). Detta är exakt vad som händer i denna ”väckelse”. Ledarna och understödjarna som vill ta ”väckelsen” från Pensacola till sina hemförsamlingar leder vargen rätt in i fårafållan. Och en dag kommer dessa herdar att bli förskräckta när de finner att den enda medlemmen som finns kvar i deras hjord är en välgödd varg. Därför är prövandet av allt helt bokstavligt fråga om liv och död.

”Försvara tron”.
Baserat på ovanstående fakta att 1) vi har beordrats att undervisa den sunda läran och 2) vi har beordrats att pröva allt, eftersom världen är full av falska lärare, är vi sålunda beordrade att ”försvara tron”. Judas 3 beordrar kristna ”att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga”. Vidare uppmanar 1 Petrus 3:15 oss att ”alltid vara redo att svara var och en som av eder begär skäl för det hopp, som är i eder”. I Apg 17 försvarade aposteln Paulus tron mot icke-troende filosofer. Jesus försvarade tron inför fariséerna. Och på samma sätt ska vi idag inte luta oss bekvämt bakåt, medan församlingen driver längre och längre bort från den undervisning som utmärker den kristna församlingen som den kristna församlingen. Vi håller på att invaderas av New Age, av kulterna, av ateisterna och nu av kristna, som har gått in allvarlig ockult villfarelse och är inriktade på att sprida den som cancer överallt i församlingen. Dessutom låter många ledare detta ske, eftersom de har blivit indoktrinerade av våra anti-kristna sociala normer, vilka påstår att vi framför allt annat måste vara toleranta. Faktum är att det främsta budet i vårt samhälle är ”Du måste vara tolerant” mot alla grupperingar, eftersom ”ingen har rätt att göra anspråk på sanningen”. Otroligt nog har den evangeliska församlingen gått på den här lögnen.

Församlingen glider nu in i ett tänkesätt, som antar att bemötandet av läromässig villfarelse är primärt en intolerant handling och fanatism. Därför tolereras falsk undervisning i ”fridens” och ”enhetens” namn. Och när osanning tolereras, dröjer det inte länge innan den tas emot. Som ett resultat av tänkesättet var-vänlig-rör-inte-upp-vågorna, är församlingen fylld med ledare och lekmän som ”såsom havets vågor drivas omkring av vart vindkast i läran” (Ef 4:14).

De flesta troende underlåter att försvara tron, eftersom de har blivit lärda att tillrättavisning av läromässig villfarelse stör ”enheten” och att vara kritisk är ”att inte vara kärleksfull”. Men, att vara kritisk och att tillrättavisa villfarelse är, i de flesta fall, det mest fridsstiftande, enande och kärleksfulla man kan göra! Jesus gjorde det (Matt 23), Paulus gjorde det (2 Tim 2:17-18, Apg 17 o.s.v) och Jakob undervisade att det kunde rädda en troendes liv (Jakob 5:19). Vi bör följa vår Herres och hans apostlars exempel och försvara tron. Frid, enhet, kärlek och sanning kräver det. Dessutom befaller Gud det.

Jag tror att församlingens urskiljning har urartat till den punkt att många inte ens lägger märke till att en betydande del av den evangelikala församlingen kraftigt avviker från historisk kristen tro. Så det är ingen överraskning att föga sägs om att evangelikaler naglas fast vid golvet i timtal, skakar okontrollerat som trasdockor, ryter som lejon, ylar som vargar, skäller som hundar, skrattar åt det predikade Ordet – och sedan står upp och säger: ”Välsignat vare ditt namn, Jesus, för att du gav mig denna upplevelse”. Låt mig tydligt förklara att Jesus inte har någonting att göra med ett sådant beteende. Men så länge som folk har roligt, säger ingen särskilt mycket. Rytandet, ylandet, skakandet och skrattandet fortsätter och församlingsledningen är mycket nöjd, eftersom flera människor betyder mera pengar, vilket betyder högre löner, kollegornas avund, ett säkert jobb och ett mera imponerande rykte. När allt kommer omkring, business är business, inte sant?

Tyvärr fortsätter ”varför kan vi inte allasammans vara sams” att vara stridsropet för många evangeliska ledare idag. Under det hycklande anspråket om kärlek till andra och enhet i kroppen, vägrar de att förklara krig mot fienden. Och när vårt ledarskap inte ens kan sikta, ladda och avfyra kanonerna mot fienden, kan vi vanliga människor sannerligen inte driva tillbaka den invaderande fienden, som går omkring som ett rytande lejon och söker vem han må uppsluka. Det är ett krig på liv och död som rasar runt omkring oss och våra generaler sover i sina tält! Lejonet och hans vargar blir feta, mina älskade.

Sammanfattning av del 1.
Församlingen idag kan, till största delen, inte urskilja levande vatten från dödligt gift. Inte undra på att Jesus frågade i Lukas 18:8: ”Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden”? Troende, låt mig försäkra er att vi fått befallning om att försvara tron – och om vi inte gör det, kommer vi att få stå till svars inför Jesus en dag (2 Kor 5:10-11). De som vill följa den lätta väg som tillåter att de som är i villfarelse får fortsätta i villfarelse, även om den förvänder tron hos somliga (2 Tim 2:18), kommer att få en dess strängare dom (Jakob 3:1). Mina älskade, ta er höga kallelse från Gud på allvar, vilket innebär att undervisa den sunda läran, att pröva allt och försvara tron.

Tragiskt nog håller ledarna inom denna falska ”väckelse”, tillsammans med troende som besöker Brownsville och lyckligt raglar tillbaka hem till sina församlingar, ivriga att sprida det ockulta evangeliet, på med att omstörta tron för millioner. Dessa illgärningsmän måste kallas till ånger. Detta för oss till den uppgift som ligger framför oss – att försvara tron mot speciella anspråk på ”väckelse” i Brownsville Assembly of God. Stämmer det med bibeln? Absolut inte. Jag ska visa er varför i del 2.

Glöm aldrig de riktlinjer som vi måste ha för att vår tro ska kunna tillägna sig det kristna hoppet.

Sola Scriptura — endast Skriften
Solus Cristos — endast Kristus
Sola Gratia — endast nåd
Sola Fide — endast tro
Soli Deo Gloria — endast Gud
tillhör äran

Gå till artiklar

http://www.solascriptura.se