Kap 8: Appendix: “Torontovälsignelsen” och referenser

Kapitel 8: Appendix: “Torontovälsignelsen”

Det som kallas Torontovälsignelsen startaded när Randy Clark, pastor i Vineyardförsamlingen i St.Louis, besökte församlingen Toronto Airport Vineyard i januari 1994. Den kraft och inspiration Clark förmedlade under mötesserien hade han själv hämtat från ett möte med den sydafrikanske förkunnaren Rodney Howard-Browne på Kenneth Hagins bibelcenter i Tulsa, Oklahoma, USA. “Randy fick förbön av Howard-Browne, hamnade på golvet men kände nästan inget. Men han förmådde inte resa sig. En kvinna började skratta. Han började skratta. Det var berusande. Och det varade länge. Detta var början till det som senare skulle hända. Först i församlingen i St. Louis och senare i Toronto.” (Inside, vintern 1994/95, s 27)

Det som lockade Randy Clark var en kamrats rapport: “- Du kan inte ana vad jag fick se, sa han till Randy. Jag såg människor skratta så att de betedde sig som berusade. De föll omkull. En del fortsatte att skratta långt efter de hade lämnat mötet. Några blev stela som statyer i flera timmar. Jeff fortsatte att berätta vad som hänt med hundratals människor. – Vad du än gör så måste du åka och lyssna på den mannen, Randy! ” (Inside, vintern 1994/95, s 26)

Rodney Howard-Browne var verksam i trosförkunnarens Ray McCauleys församling i Sydafrika mellan åren 1985 och -87. Efter -87 har han rest omkring och hållit möten i USA men även varit i Sverige. (Trons Värld nr 2, 3 feb -95, s 11)

Torontopastorn Arnotts bakgrund

John Arnott är pastor i församlingen Toronto Airport Vineyard, Kanada. Hans främsta föredömen har varit Kathryn Kuhlman, Benny Hinn och John Wimber, men han lyckades själv inte få den kraft han såg i deras liv. Under ett möte med Benny Hinn 1992 talade “Gud” till John Arnott och sa bland annat: ” Håll ihop med mig och med dem som har smörjelse! ” ” Detta ledde till en rad besök på olika möten, bl. a. med Rodney Howard-Browne. – Alla föll till golvet utom jag och en till, berättar John. “(Inside, vintern 1994/95, s 19)

I Argentina fick John uppleva det han sökt.” På ett av Anacondias möten, efter ett års hungrigt sökande, upplevde John något han aldrig varit med om tidigare. Under förbön slogs han till golvet av Guds Ande. Han kände inget och reste sig. En medhjälpare till Anacondia kom: – Vill du ha mer? – Ja. – Ta emot! Pang i golvet! ” (Inside,vintern 1994/95, s 19) Detta beskriver han som en förberedelse för “Torontovälsignelsen.”

Vittnesbörd från “Torontovälsignelsen”

Distriktsföreståndaren för Vineyardförsamlingarna i området, Ron Allen, är en som drabbats av Torontovälsignelsen. Hans hustru beskriver: “Varje gång Ron ringde mig från Toronto så sluddrade han som berusad. En gång ropade han på hjälp, sedan hörde jag en duns. Han hade fallit under den Helige Andes kraft.”(Inside,vintern 1994/95, s 23)

Rune Brännström, pastor i Ramlösakyrkan i Helsingborg, skriver: “När jag besökte Vineyardförsamlingen i Toronto i oktober så mötte jag människor som var druckna av den Helige Ande och gick omkring och raglade. En del hade varit i det tillståndet i en hel vecka. En del var så illa däran att de fick bäras till sina hotellrum, de var alldeles för berusade för att själva kunna ta sig dit.” (Inside, vintern 1994/95, s 50)

Möten i Stockholm i januari-95 med Torontopastorn Marc Dupont beskrivs så här: “Människor skakade, snurrade, föll, vevade med armarna, skrattade, grät och ropade (…) En flicka gick i spinn, när förebedjarna började be. Andra flög iväg, som träffade av blixten.” (Trons Värld nr 2, 3 feb-95, s 13)

Kritik av Torontovälsignelsen

I norsk press har bland annat Anfin Skaaheim och Edin Lövås i debattartiklar klart tagit avstånd från Torontovälsignelsen. Detsamma gäller Lutherska Missionssambandets tidning Fast Grunn. Den engelska baptistpastorn Alan Morrison har gjort en ännu klarare markering. Dessa ställningstaganden har inte gjorts för att man varit emot för mycket av den Helige Andes glädje, utan tvärtom av övertygelsen om att det har rört sig om något helt annat än den Helige Andes verk.

Alan Morrisons videoband “A Different Gospel, The Origin and Purpose of the Toronto Blessing”, som i Sverige sprids genom Sola Scriptura i Mönsterås ( tel. 0499-40126), är en upplevelse som talar för sig själv. Det är de två inklippta videofilmerna med Howard-Browne som är mest illustrerande. De har övertygat flera av oss om att det inte är den Helige Ande som ligger bakom Howard-Brownes verksamhet.

Guds Ord om berusning, fall och skratt i andlig bemärkelse

Guds Ord nämner att människor faller vid något enstaka tillfälle i samband med ett möte med Gud. Det rör sig då i regel om ett fall “på ansiktet” eller “inför Jesu fötter”. Fall bakåt beskrivs om Guds motståndare. Det finns inga bibeltexter som stöder att de första lärjungarna gapskrattade, vrålade eller uppträdde som berusade när den Helige Ande fyllde dem. När berusning nämns i Bibeln har det en negativ betydelse.

På pingstdagen driver några åskådare med lärjungarna och påstår att de är berusade av vin. Petrus säger inte att de är berusade på ett annat vis, att de är berusade av den Helige Ande eller något sådant. Petrus svarar att de inte är berusade, kort och gott (Apg 2:15). Samma ord (methyo) används i Ef 5:18 när Paulus uppmanar oss att inte berusa oss med vin. Ett annat ord används då han uppmanar oss att fylla oss med den Helige Ande (pleroo). Det verkar som att uppfyllelsen av den Helige Ande är något väsensskilt från berusning med vin.

Olika sorters fall

I Bibeln beskrivs att människor faller antingen bakåt, på sina ansikten eller rätt och slätt faller till marken. Fall bakåt beskrivs i Jesaja 28:11 “falla baklänges” och möjligen i Johannes 18:6 “ryggade tillbaka och föll till marken”. Det rör sig här om människor som står emot Gud. Resultatet av fallet när det gäller vakterna blev enligt Johannes att de grep Jesus.

Att människor faller ned i vördnad inför Gud beskrivs i flera bibelställen (Hes 1:28, 44:4, Dan 8:17, 10:9, Matt 2:11, 17:6, 1 Kor 14:25, Upp 4:10, 5:8, 5:14, 7:11, 11:16, 19:4). Det grekiska ordet för att falla i bibelställena från Nya Testamentet är pipto. Det kan betyda att människor faller ofrivilligt (Matt 15:14, 17:15, Mark 9:20, Apg 20:9). Det kan också betyda ett frivilligt fall inför en mästare (Matt 18:26) eller i samband med tillbedjan av Gud eller en avgud (Matt 4:9, Mark 5:22, Luk 5:12, 17:16, Joh 11:32, Apg 10:25).

I de här nämnda bibeltexterna från Nya Testamentet rör det sig sannolikt om frivilliga fall inför Gud i tillbedjan och vördnad. Åtminstone har texterna bedömts så i “Exegetical Dictionary of the New Testament” av Balz och Schneider och i “Theological Dictionary of the New Testament” av Kittel, Friedrich och Bromiley. Hesekiel faller på sitt ansikte men lyfts också upp i luften (Hes 3:12, 43:5). Det sistnämnda är förvisso ofrivilligt. Daniel föll på sitt ansikte och låg i vanmakt med sitt ansikte mot jorden, men blev sedan upprest av Herren. Det låter som att han inte kunde resa sig själv.

Johannes på Patmos

Johannes faller ned för Jesu fötter vid uppenbarelsen på Patmos (Upp 1:17). På grekiskan används här samma uttryck som i Markus 5:22, där Jairus faller ned för Jesu fötter. I Markus 5:22 rör det sig med all sannolikhet om ett frivilligt fall inför Mästarens fötter, att döma av beskrivningen. I Uppenbarelseboken 1:17 skulle det kunna röra sig om ett ofrivilligt fall med tanke på uttrycket “såsom död”, men ett frivilligt fall liknande det i Markus 5:22, fast under större fruktan och allvar, är inte uteslutet. Att Johannes låg och skrattade är i vilket fall som helst helt uteslutet.

Paulus på väg till Damaskus

Paulus faller till marken när Jesus uppenbarar sig för honom (Apg 9:4, 26:14). Det låter som om det rör sig om ett ofrivilligt fall. Det var ett möte med Jesus, vilket innebar att Paulus vände om till Jesus för att följa Honom. Det är väl det som kommer närmast ett föredöme för dagens “fall i Anden”.

Det finns dock en del skillnader. Det var inte något som upprepades vid varje bönemöte eller gudstjänst. Det var inte något som massorna upplevde. Det här var ett enstaka tillfälle i Paulus liv. Paulus låg inte och skrattade på marken. Det står inte heller att han grät eller vrålade, inte heller att han skakade eller hade kramper. Paulus snurrade inte runt. Han lät inte heller som ett djur av någon sort. Han blev inte helad, utan tvärtom sjuk i samband med fallet. När han blev helad efter några dagar, föll han inte.

Tecken på väckelse?

Hade “fall i Anden” varit något man regelmässigt kunnat uppleva på bönemöten och gudstjänster i urkristen tid, skulle det ha stått något mer om det i Nya Testamentet. Framför allt om det, som idag, var ett kännetecken på sann väckelse. Något skulle varit nämnt om det, utöver att Paulus vid ett tillfälle föll till marken när Jesus mötte honom. Lärjungarnas fall på sina ansikten eller ned för Jesu fötter motsvarar inte riktigt dagens “fall i Anden”, dels för att det inte är säkert att de föll ofrivilligt (möjligtvis med undantag av Johannes på Patmos), dels för att de inte föll bakåt. Det förekommer förvisso enstaka fall framåt i dagens trosrörelse eller Vineyardrörelse, men det är snarare undantag än regel.

En avsevärd skillnad mellan dagens typfall av “fall i Anden” i trosrörelsen och Vineyardrörelsen är att det idag saknas den fruktan och vördnad inför Gud som beskrivs i Bibelns möte med Gud. Det finns ingen som ligger och gapskrattar i någon av Bibelns berättelser om möten med Gud.

Skratt nämns mycket sällan i Nya Testamentet (Matt 9:24, Mark 5:40, Luk 6:21, 25, 8:53, Jak 4:9). Ingen av dessa texter ger något stöd för dagens “skratt i Anden”. Glädje som en Andens frukt nämns på många ställen, men det verkar ligga på ett djupare plan än ofrivilliga, okontrollerade skrattanfall.

Det beskrivs i Guds Ord att sanna lärjungar skakar, darrar och bävar vid några enskilda tillfällen när Gud uppenbarar sig för dem. Regelrätta krampanfall är dock inte beskrivet som ett tecken på uppfyllelse av den Helige Ande, utan snarare ett tecken på uppfyllelse av demoner.

Likheter mellan trosrörelsen och Torontovälsignelsen

Tidigare i boken i kapitlet “Andliga fenomen” har jag beskrivit lite av de extraordinära upplevelserna människor genomgått i trosrörelsen. Under tiden i trosrörelsen var jag och de flesta andra övertygade om att dessa fenomen var den Helige Andes verk. Superlativen om helande och upprättelse i samband med upp- levelserna överflödade. Många fick en ny iver i lovsång, bibelläsning, bön och evangelisation. Ändå förstår jag i efterhand att manifestationerna var en del i en förvillelse bort från den enkla tron på Kristus och bort från Guds skrivna Ord. Jag tror inte de var den Helige Andes verk, när man ser dem i sitt sammanhang. Fascinationen av fenomenen ledde till en osund bundenhet till läror som senare visade sig vara djupt obibliska, och till personer som senare visade sig vara på väg åt fel håll i andliga ting.

Det finns påtagliga likheter mellan de andliga fenomen som uppträder i trosrörelsen och de som uppträder i Torontovälsignelsen. Likheten gäller även inställningen till fenomenen. I båda rörelserna finns en tendens att längta efter mer och mer av liknande upplevelser. Det är detta som gör att det kan sluta illa även om det börjar i liten och oskyldig skala. Jag kan själv inte se annat än att jag kom in i ockulta upplevelser som ett resultat av denna missriktade längtan efter andlighet.

Som jag förstår det rör det sig inte om någon enskild ockult upplevelse för enstaka människor, utan det rör sig om en storskalig initiering in i en andlighet som mycket väl kan leda till upplevelser av det ockulta. De människor som är mest ivriga efterföljare i rörelsen är de som lättast kommer i riskzonen. Det värsta är att det är ledarna som är föregångare i den missriktade andligheten. Det finns därför få möjligheter att korrigera felstegen inom rörelsen, annat än genom att ta det lugnt och bli ljum.

Samma tendenser ser jag inom Torontovälsignelsen. Det rör sig om samma andlighet. Ursprunget är ju trosförkunnaren Rodney Howard-Brownes smörjelse under en mötesserie på Kenneth Hagins bibelcenter. Andligheten i Torontovälsignelsen kommer visserligen i en något annorlunda förpackning genom förkunnare utanför den egentliga trosrörelsen, men eftersom det rör sig om samma tendenser och samma typ av andlighet är jag rädd att det kan leda lika illa.

Shamanismens andlighet

Jag vill inte påstå att någon medvetet utövat shamanism inom trosrörelsen eller Torontovälsignelsen. Däremot menar jag att man riskerar att närma sig shamanismens andlighet när man “ger sig ut i anden” och lämnar all nykter biblisk prövning. Detta har jag i hög grad erfarit inom trosrörelsen. I några fall blev de andliga övningarna påfallande lika de som beskrivs inom shamanismen. När försiktighet, granskning och prövning åsidosätts genom direkta budskap “i anden”, massivt grupptryck och övernaturliga manifestationer, öppnas vägen till en andlighet som kan leda vart som helst. Jag har själv erfarit hur man på ett oroväckande sätt närmat sig den shamanska andligheten på detta sätt.

Psykologiska inslag

Hypnos populariserades i Europa av Franz Anton Mesmer (1734-1815). På sin klinik i Paris hade han berömda helandesessioner, varvid han lade händerna på patienternas kroppar eller pekade på dem med en stav. En del kände ingenting. Andra började skratta hysteriskt eller skakade. Vissa blev helt borta. Det kallades “krisen” och ansågs vara extremt hälsosamt.

Fallande, skakningar, kramper, vrål och skratt som människor får uppleva i trosrörelsen och Torontovälsignelsen kan möjligtvis vara ofarliga i måttliga mängder vid något enstaka tillfälle, om man i huvudsak hade hållit sig till förkunnelse baserad på Guds Ord. Folk har upplevt liknande saker i väckelser som varit huvudsakligen bibliska. Upplevelserna kan vara befriande för en del. De kan medföra en stark känsla av avslappning eller utlevelse av inbundna känslor. Det kan då röra sig om upplevelser på ett psykologiskt plan, i analogi med upplevelser i psykoterapi, hypnos eller liknande. Det psykologiska inslaget blir tydligt när man ser hur förväntan, avslappning, suggestion och förberedelse inverkar på styrkan av upplevelserna. En stark talare kan generera upplevelser av det här slaget till människor som är mottagliga.

Övernaturliga krafter

Någonstans övergår de förhållandevis ofarliga upplevelserna till att bli farliga både ur teologisk synpunkt och med tanke på den psykiska hälsan. När man går in i den här typen av upplevelser, kan man få uppleva saker som inte längre kan avfärdas som rent psykologiska fenomen. I samband med övningar av det här slaget har jag varit med om saker som jag måste beteckna som övernaturliga. I efterhand har jag kommit fram till att dessa inte varit den Helige Andes verk.

Några vittnar om hur de på ett osunt sätt blivit bundna till läror och personer som varit knutna till yttringarna. Fenomenen har förblindat dem, så att de har åsidosatt granskningens och prövningens funktion i det kristna livet.

Vad den Helige Ande gör

Teologiskt sett kan man få en felaktig uppfattning om vem den Helige Ande är och hur Han verkar, om man blir upptagen med berusning, fallande, skakningar, skratt och vrål som Andens yttringar. Den Helige Andes främsta uppgift är att förhärliga Jesus (Joh 16:14). Han verkar genom Andens svärd, som är Guds Ord (Ef 6:17). Anden visar vad som är “synd, rättfärdighet och dom” (Joh 16:8). När den Helige Ande verkar förkunnas vår synd inför Gud, Guds rättfärdighet genom Jesu försoningsverk och domen av djävulen och de människor som inte tror på Jesus. Alla människor är syndare inför Gud och vi skulle alla gå evigt förlorade i domen om inte Jesus dött för våra synder. I sanna väckelser kommer allvaret i detta fram liksom det oerhörda i Guds frikännande nåd, när vi tar emot Jesus i tro. Andens frukt är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, saktmod och självtukt som ett resultat av denna förkunnelse (Gal 5:22).

Guds Ord som säkerhetsmarginal mot ockult andlighet

Jag tror inte man kan säga att ingen möter Gud inom trosrörelsen eller Torontovälsignelsen. Gud är suverän och kan uppenbara sig för vem som helst var som helst. Men just det som tas upp som typexempel på den Helige Andes verk i rörelserna, finns det anledning att ifrågasätta om de i stort verkligen rör sig om Andens verk. I varje enskilt fall kan det vara svårt att säkert veta vad som är Guds Andes verk och vad som inte är det. Det behöver man inte heller veta i varje enskilt fall.

Det viktiga tror jag är att man inte fångas av en missriktad andlig berusning som leder bort från Guds Ord och andlig urskillning, utan ständigt återvänder till Ordets förkunnelse om Guds väldighet, vår skuld och litenhet inför Honom, och hans stora nåd och barmhärtighet mot oss när vi omvänder oss till Honom. Det är genom Guds Ord vi kan veta vem Jesus Kristus är och vad Han gjort för oss. Det är en förkunnelse utifrån Guds Ord som håller i längden. Uppenbarelser, upplevelser och andliga fenomen kan lika gärna leda fel som rätt.

Jag tycker det är viktigt att hålla en säker marginal mot den ockulta andligheten med dess vilseledande upplevelser. Den ger en glädje, trygghet och hängivenhet på fel grund som inte håller i evigheten. Någonstans går en gräns där man träder in i den ockulta andligheten. Exakt var den gränsen går är många gånger svårt att säga. Det är nog bäst att ha en god säkerhetsmarginal och undvika att närma sig gränsområdena. Varken trosrörelsen eller Torontovälsignelsen har någon sådan säkerhetsmarginal mot den ockulta andligheten. Dessa rörelser har en hel del goda sidor i övrigt, men den oklara gränsen mot den ockulta andligheten gör att det kan bli ödesdigert för den enskilde att hänge sig inom dem. Därför är det vårt ansvar att påpeka för människor var farorna ligger.

Soli Deo Gloria

Referenser

Arlebrand, Håkan: Det okända, Libris, Örebro 1992
Berkow, Robert: The Merck Manual of Diagnosis and Therapy, Fifteenth edition. Merck Sharp & Dohme Research Laboratoris, Rahway, N.J., USA 1987.
Björkhem & Johnson: Parapsykologi och övertro. Forum 1986.
Brosché, Fredrik: Helhetssynen återupptäckt. EFS-förlaget, Uppsala 1985
Brown, Sandy: “Guds profetiska plan för framtiden” 10/4 -85 Kl. 19.00, Del 1, SB 206. Kassettband, Livets Ord, Uppsala.
Busséll, Harold: Unholy Devotion. Zondervan, Grand Rapids, Michigan, USA 1983.
Capps, Charles: Den oanade kraften – din muns bekännelse. Trons Liv/Salt & Ljus, Handen 1984.
Capps, Charles: Varför drabbar tragedier kristna? Livets Ords Förlag, Uppsala 1987
Carlsson, Johnny: Elias ande och kraft contra Isebels ande. LF 501, 25/2 -88 Kl 19.00, Livets Ords Bandtjänst, Uppsala 1988.
Christian Research Journal, P.O. Box 500, San Juan Capistrano, CA 92693, USA.
Coggins and Hiebert: Wonders and the Word. Kindred Press, Winnipeg, MB, Kanada 1989.
Conway & Siegelman: Snapping – America’s Epidemic of Sudden Personality Change. Dell Publishing Co (Delta), New York, N.Y., USA 1979.
Copeland, Kenneth: Believer’s Voice of Victory. Fort Worth, Texas, USA
Copeland, Kenneth: The Force of Love, BCC-56, Kassett. Kenneth Copeland Ministries, Fort Worth, Texas, USA
Copeland, Kenneth: Hindrances to Receiving. 01-4903. Kassett. Kenneth Copeland Ministries, Fort Worth, Texas, USA 1988
Copeland, Kenneth: The Power of the Tongue, Kenneth Copeland Ministries, Fort Worth, Texas, USA
Copeland, Kenneth: “Why All Are Not Healed”, kassettband. Citerat i artikeln “The Untouchables: Are ‘God’s Anointed’ Beyond Criticism?” i tidningen “Christian Research Journal”, 14, 2 (hösten 1991): 39.
Copeland, Kenneth: Överflödets lagar. Livets Ords Förlag, Uppsala 1985
The Cultic Studies Journal, American Family Foundation, P.O.Box 2265, Bonita Springs, FL, USA
Dager, Albert J.: Latter Day Prophets, Media Spotlight, P.O.Box 290, Redmond, WA, USA.
Davis, Deborah: The Children of God. Marshalls Paperbacks, Basingstoke, England 1985
DSM-III-R Diagnosic and Statistical Manual of Mental Disorders, ed 3, revised. Copyright American Psychiatric Association, Washington, DC, 1987.
Edwards, Jonathan: The Religious Affections. The Banner of Truth Trust. Nyutgåva 1986.
Ekman, Ulf: “Barnsnödsbön ger befrielse och frihet”, UES 311. Första kassettbandet i serien UES 31: “Bön – anspråk på fiendens territorium”. Livets Ord, Uppsala.
Ekman, Ulf: Magazinet. Livets Ord, Uppsala.
Ekman, Ulf:: Pastors- och ledarsamling. Kassettband Göteborgs Bibelcenter 900317.
Ekman, Ulf: Vi skall få slut på avfallet och dess konsekvenser. TK 530, 29/7 -88 Kl. 19.00, Livets Ords Bandtjänst, Uppsala 1988.
Eliade, Mircea: Shamanism. Arkana 1989 (Bollinge Foundation 1964)
Enroth, Ronald: Churches that Abuse. Zondervan, Grand Rapids, MI, USA 1992
Enroth, Ronald: Youth, Brainwashing and the Extremist Cults. Zondervan, Grand Rapids, MI 1977
Ferguson, Marilyn: Mot en ny tidsålder. Ashild & Kärnekull Förlag AB 1982.
Fjellstedt, Peter: Biblia, Det är All den Heliga Skrift, Med Förklaringar. Beijers förlag, Stockholm 1890
Franz, Raymond: Samvetskris. CKI-förlaget, Göteborg 1990
Gamla och Nya Testamentets kanoniska böcker i överensstämmelse med den av konungen år 1917 gillade och stadfästa översättningen.
Gasson, Raphael: The Challenging Counterfeit. Bridge Publishing, England 1966.
Gawain, Shakti: Kreativ visualisering. Energica HB (Energivågen), Stockholm 1985.
Giertz, Bo: Nya Testamentet i översättning av biskop Bo Giertz. 1981.
Giertz, Bo: Stengrunden. Verbum, Stockholm 1941.
Giertz, Bo: Trons ABC. Verbum, Stockholm 1971.
Hagin, Kenneth E.: The Art of Prayer, Rhema Bible Church, Tulsa OK 1991.
Hagin, Kenneth E.: Den troendes auktoritet. Livets Ords Förlag, Uppsala 1987.
Hagin, Kenneth E.: Hur Du kan bli ledd av Guds Ande. Interskrift, Herrljunga 1984.
Hagin, Kenneth E.: Moving up Higher!! 1987 Winter Bible Seminar Thurs am, WB 708. Kassettband från Rhema Bible Training Center, Tulsa, OK, USA.
Hagin, Kenneth E.: Namnet Jesus. Livets Ords Förlag, Uppsala 1986.
Hagin, Kenneth E.: Nya steg i tron. Interskrift, Herrljunga 1984.
Hagin, Kenneth E.: How To Write Your Own Ticket With God. Kenneth Hagin Ministries, Tulsa, OK, USA 1979.
Hagin, Kenneth E.: Smörjelsen. Livets Ords Förlag, Uppsala 1989.
Hagin, Kenneth E.: Syner och visioner. Livets Ords förlag, Uppsala 1986.
Harner, Michael: Shamanens väg. Bokförlaget Korpen, Göteborg 1989.
Harrell, David: All Things Are Possible: The Healing and Charismatic Revivals in Modern America, Indiana University Press, USA 1975.
Hassan, Steven: Combatting Cult Mind Control. Park Street Press, Rochester, USA 1988.
Hedegård, David: Nya Testamentet på vår tids språk. Översättning av David Hedegård 1964, 1971.
Horton, Michael: The Agony of Deceit. Moody Press 1990.
Hunter, Charles & Frances: Att hela de sjuka. Ministry of Life, Helsingborg 1988.
Irenæus: Against Heresies, The Ante-Nicene Fathers, volym 1. Eerdmans, Grand Rapids, MI, USA 1987
Kaplan, Freedman & Sadock: Comprehensive Textbook of Psychiatry, Third Edition. Williams & Wilkins, Baltimore/London 1980.
Karlendal, Mikael: Barnsnödsbön – en vision som splittrar trosrörelsen. Debattartikel i Dagen, Stockholm 920814
Kaseman, Jim: Troshjälpen. Livets Ords Förlag, Uppsala.
Kenyon, E.W.: The Wonderful Name of Jesus. Kenyon’s Gospel Publishing Society, Lynnwood, Washington, USA 1927.
Kittel/Bromiley, Theological Dictionary of the New Testament, Abridged. Eerdmans, Grand Rapids, MI, USA 1985.
Koch, Kurt: Between Christ and Satan. Kregel Publications, Grand Rapids, MI, USA 1971
Koch, Kurt: Occult Bondage and Deliverance. Kregel Publications, Grand Rapids, MI, USA 1971.
Liardon, Roberts: “Himlen är en verklig plats – Jag var där” / Roberts Liardons vittnesbörd 24/4 -87 Kl. 19.00 RL 113. Kassettband från Livets Ord, Uppsala.
Liardon, Roberts: Jag var i himlen. Rhemakyrkans förlag, Vällingby 1984.
Lifton, Robert J.: Thought Reform and the Psychology of Totalism. 1961 (Nyutgåva 1989 på The University of North Carolina Press, Chapel Hill och London).
Livets Ords Nyhetsbrev. Ansvarig utgivare: Ulf Ekman, Livets Ord, Box 17, 75103 Uppsala.
Lloyd-Jones, David Martyn: Prove All Things. Kingsway Publications, London, England 1985.
Luther, Martin: Kommentar över Bergspredikan. Artos bokförlag, Malmö 1990.
Martin, Walter: The Kingdom of the Cults. Bethany House, Minneapolis, Minnesota, USA 1985
Martin, Walter: The Maze of Mormonism. Vision House Publishers 1978.
McConnell, Dan R.: A Different Gospel. Hendrickson Publishers, Peabody, Mass, USA 1988.
McDowell & Stewart: Handbook of Today’s Religions. Here’s Life Publishers, Inc., San Bernandino, CA, USA 1983.
McManus & Cooper: Dealing With Destructive Cults. Zondervan, Grand Rapids, MI, USA 1984.
Merck, Bobbie-Jean: Ni är gudar, Kassett BJM 201, Livets Ord, Uppsala 1986.
Merck, Bobbie-Jean: Symfoni av den Helige Ande, 26/3 -85, BJM 06. Kassett, Livets Ord, 1985.
Michaelsen, Johanna: The Beautiful Side of Evil. Harvest House, Eugene, OR, USA 1982
Monroe, Robert: Journeys Out of the Body. Doubleday, New York, USA, 1971.
Moriarty, Michael G.: The New Charismatics. Zondervan, Grand Rapids, MI, 1992.
Nevius, John: Demon Possession, Kregel Publications, Grand Rapids, MI, 1968 (först publ. 1894)
The New International Version Study Bible. Zondervan, Grand Rapids, MI, USA, 1985
Osteen, John: Undret ligger på din tunga. John Osteen, Livets Ords Förlag, Uppsala 1983
Palevsky, Max: Marjoe (film). Cinema 10, produced and directed by Howard Smith and Sarah Kernochan (Executive producer: Max Palevsky)
Penn-Lewis & Roberts: Kriget mot kristna. Pro Veritate 1977
Provstgaard, Ingerlise: Kontakt – men med vad? EFS-förlaget & Proklama 1988.
Pytches, David: Some Said It Thundered. Hodder & Stoughton, London, England 1990.
Reichmann, Sven: Allt är inte Gud som glimmar. Interskrift 1989.
Rosenius, Carl Olof: Guds Ande och ord. EFS-förlaget, Uppsala 1975.
Savelle, Jerry: Rättfärdighetens frukt. Livets Ords Förlag, Uppsala 1986.
Severin, Carl-Gustaf: Sådan Han är – Sådana äro vi. Kassett 870421 Umeå. Södermalmkyrkans bandkopiering, Stockholm
Skytte, Göran: TV-intervju med Ulf Ekman, “Skytte” 911029 Sveriges Television, Stockholm.
Singer, Margaret: Coming out of the Cults. Psychology Today, 12:72-82. 1979.
Stenberg, Bill: Nyårsmötet, 891231 kl 23,00, Hosianna, Göteborg.
Unger, Merrill: Demons in the World Today. 1971 Tyndale House, Wheaton, Ill., USA.
Uppman, Agneta: Ut ur kroppen. Natur och Kultur, Borås 1987.
Whaley, Jane: Deliverance Part 2 25/7 -89 9.00 WK 022E, Kassett, Livets Ord, Uppsala.
Whaley, Jane: Dina stridsvapen till andlig befrielse. Video, Livets Ord, Uppsala.
Whaley, Jane: Vapen för befrielse och andlig krigföring. 5/10 -88. Kassett, Livets Ord, Uppsala.
Whaley, Sam: Bli ren på insidan först. 2/10 -89 Kl. 10.50 SW 403, Kassett, Livets Ord, Uppsala.

Gå till innehållsförteckning

Gå till kap 7

Gå till artiklar

http://www.solascriptura.se