Guds allomfattande styre och Guds oföränderlighet

Väldig är vår Gud

Kapitel 4

Guds allomfattande styre och Guds oföränderlighet

 

Guds allomfattande styre (Eng. ordet är providence vilket vanligtvis översätts med Svenska ordet försyn, vilket lätt leder till begreppet att Gud förutsåg, vilket inte är författarens mening. Därav den något originella översättningen – allomfattande styre) betyder Guds oavbrutna verksamhet i män och kvinnors liv under tiden på jorden. Han upprätthåller, leder och styr alla händelser och omständigheter och Guds allomfattande styre är en direkt följd av Guds suveränitet. Gud är Konung över hela sin skapelse och gör enbart vad han själv vill. Han gör allting i överensstämmelse med sin vilja (Ef 1:11).

Genomgående i historien har det funnits uppfattningar av olika slag om hur världen styrs. Deism, är en sådan uppfattning som tror på en avlägsen skapare, en gud som satte världen i rörelse men som nu står bredvid den som åskådare. Andra uppfattningar ser chans eller öde som styrande faktorer. Men Bibeln lär att allt är under Guds allomfattande styre.

Exempel på Guds allomfattande styre

Hungersnöden i Egypten tycktes vara orsakad av naturliga orsaker men Josef sade: “… detta är av Gud fast bestämt”(1 Mos 41:32). Heidelberg Katekes beskriver Guds allomfattande styre såsom:” Den allsmäktiga och alltid närvarande Guds makt och kraft, varigenom han fortfarande upprätthåller, som om det vore med hans egen hand, himmelen och jorden tillsammans med alla varelser. Han styr på så sätt löv och gräs, regn och torka, fruktsamma och ofruktsamma år, mat och dryck, hälsa och sjukdom, rikedom och fattigdom, och allting annat som kommer till oss, inte på grund av tur eller otur, utan genom hans Faderliga hand.” Hungersnöden i Egypten är bara ett exempel på detta. Ett annat exempel är Jesus ord om sparvarna i Matt. 10:29: “Och icke en av dem faller till marken, om er Fader icke vill det”(Hedegård). Nationer och individer lyder under Guds allomfattande styre: “… den Högste råder över människors riken och giver dem åt vem han vill” (Dan 4:14).

Detta är bara några få exempel ur Bibeln som klart visar Guds allomfattande styre. Det är inte tur, inte heller chans, inte heller ödet, utan Guds allomfattande styre som styr världen. Guds vilja verkar i män och kvinnors liv om de är troende eller inte. Det var inte av en tillfällighet som Rebecka mötte Abrahams tjänare vid brunnen (1 Mos 24).

Eller tänk på Josefs tydliga uttalande om Guds allomfattande styre: “Men varen nu icke bedrövade och grämen eder icke däröver att ni haven sålt mig hit. Ty för att bevara människors liv har Gud sänt mig hit före eder…för att ni skullen bliva kvar på jorden och behållas vid liv, ja, till räddning för många. Så haven nu icke ni sänt mig hit, utan Gud”(1 Mos 45:5-8). Det var inte heller av en slump som Faraos dotter hittade barnet Moses eller att Ester blev drottning vid den tidpunkten som det hände. Det finns ett överflöd av exempel på Guds allomfattande styre i Bibeln och det visar Guds regerande hand i allting.

Problem

På grund av att Guds allomfattande styre är så liknande Guds suveränitet, skapar det samma problem i det mänskliga sinnet, som vi såg när det gällde Guds suveränitet. Om Gud är god och Gud styr, varför är världen då i en sådan oreda? Varför finns det så mycket ondska och varför tycks ondskan bli värre? Det är inte så svårt att sympatisera med Asaf när han sade:

Ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet Ty fria ifrån vedemödor äro de till sin död och deras hull är frodigt De kommer icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor (Psalm 73:3-5).

Detta var en rättfärdig man som försökte leva ett gott liv, men all orättvisa i livet gjorde honom deprimerad, och han drog slutsatsen att han säkert i onödan hade hållit sitt hjärta rent och i onödan hade tvättat sina händer i oskyldighet. Vad är svaret på detta dilemma? Psalmisten ger det själv i vers 17 och följande när han talar om det slutliga ödet för de onda. Vi skall inte döma Guds allomfattande styre enbart efter vad vi kan se i denna världen. Det finns också evigheten att betänka, och slutligen kommer vi att få se hur gott Guds styre är. Det finns mycket som vi inte kan förstå men liksom Asaf vet vi att: “Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära”(Psalm 73:24).

James M. Boyce säger följande om människans ansvar i förhållande till Guds allomfattande styre.

“Guds allomfattande styre befriar oss inte från ansvar, inte heller från att fatta kloka beslut eller från att vara förståndiga. Men å andra sidan befriar det oss från att känna oro i Guds tjänst. Snarare än att vara orsaken till slapphet, kompromiss, olydnad eller någon annan synd, är läran om Guds allomfattande styre en säker grund till förtröstan och en sporre till trofasthet”.[1]

Det finns inget tvivel om att Guds allomfattande styre kommer att förvirra oss vid olika tillfällen. Thomas Watson, puritanen, ger oss goda råd när detta inträffar:

“Lita på Gud när hans styre tycks gå tvärt emot hans löften. Gud lovade David att göra honom till kung, men omständigheterna verkade till synes tvärtom. David förföljdes av Saul, och hans liv var i fara, men trots det var det Davids plikt att lita på Gud. Herren gör till synes tvärt om mot vad han har lovat. Gud lovade Paulus att alla som var med honom på båten skulle klara sig men det verkade som om Gud gjorde precis tvärt emot vad han lovat. Det blåste upp till storm, båten splittrades och bröts i bitar, och på så sätt uppfyllde Gud sitt löfte, för på de sönderbrutna båtdelarna kom de alla välbehållna iland. Lita på Gud även när hans styre tycks verka tvärt emot hans löften”.[2]

En annan puritan, John Flavel konstaterade vist att Guds allomfattande styre förstår man bäst efteråt.

Jeremia

Låt oss nu försöka illustrera Guds allomfattande styre utifrån en märklig händelse i Jeremia 32. Jeremia satt i fängelse därför att han envist framhöll att Gud skulle döma Juda land och utlämna dem till Babylonierna. Kung Sidkia ville inte höra talas om Guds dom och allomfattande styre. Han tycke speciellt illa om att höra, “om du slåss mot Babylonierna kommer du inte att lyckas” (vers 5). Vid detta tillfälle fick profeten uppmaningen från Gud att köpa ett fält som tillhörde hans kusin. Han lydde och den lagliga transaktionen blev noggrant genomförd (verserna 11-12), men under rådande omständigheter verkade det hela ganska meningslöst. Om fienden skulle lägga beslag på landet, vad var det då för mening med att köpa fältet? Meningen var den, att Gud sade: “Hus, åkrar och vingårdar kommer man ännu en gång att köpa i detta land” (vers 15). Jeremia var utan tvivel något förvirrad, men ändå litade han på Gud och lydde. När han åtlytt, ber han i vers. 16-25. Bönen är upplysande. Detta är en man med stort sinne för Guds suveränitet (vers. 17-19).

Han ser hur Gud förflyttar nationer för att välsigna sitt folk (verserna 20-22). Han ser Gud bestraffa sitt välsignade folk på grund av deras synder (vers 23). Faktum är att han ser Gud verka i allting och allt göres för ett bestämt syfte (vers 24). Men det är tydligt att han fortfarande är förvirrad (vers 25): “Staden kommer att förloras men du säger: “Köp fältet och tag vittnen på detta.” Se nu på Guds svar i vers 27. Det är en deklaration över Guds suveränitet. Han kontrollerar världen. Regnet faller och solen skiner på hans befallning. Människor lever och rör sig och andas endast på grund av Guds nåd. Han är Herre och Kung och ingenting är för svårt eller omöjligt för honom. Vi behöver påminnas om detta. Jeremia visste detta och uttalade detta i vers 17: “Ingenting är för svårt för dig.” Sedan utmanar Gud Jeremia i vers 27: “Tror du verkligen detta? Är då någonting för svårt för mig?” (Bibelcitat översatta efter eng. orig.)

Allt för ofta är våra tankar om Gud höga och riktiga men endast i teorin. Är läran om Guds suveränitet endast en teori eller tror vi på den? Guds allomfattande styre tar ner oss på jorden med en duns och tar den gudomliga suveräniteten ut ur den teologiska teorins värld och visar att den är totalt realistisk och praktisk. Gud är suverän och han har allting under kontroll (se vers 42). Hela handlingen med att köpa fältet var för att visa detta (verserna 43-44).

I en värld full av osäkerhet och förvirring, borde läran om Guds allomfattande styre hänföra den kristnes hjärta. Även om omständigheterna vid vissa tillfällen förnekar det, så har Gud kontrollen. Vi är inte löv som blåses omkring av ödets vindar eller av ren tur, utan Guds barn som hålls fast av Guds allomfattande händer.

Guds Oföränderlighet

När man säger att Gud är oföränderlig så menas det att han aldrig förändrars. Gud talar om detta själv i Malachi 3:6: “Ty jag, Herren, har icke förändrats.” Jakob skrev i sitt brev att vår himmelske Fader förändras inte såsom skiftande skuggor. Även namnet med vilket Gud uppenbarar sig själv tillkännager denna sanning i 2 Mosebok: “Jag är den Jag är.” J.I. Packer säger:

“Detta “namn” är ingen beskrivning på Gud utan helt enkelt en förklaring på hans självständighet och hans eviga oföränderlighet. Det är en påminnelse till mänskligheten att han har liv i sig själv och vad han nu är – är han för evigt”.[3]

Liksom många av Guds andra egenskaper så skiljer sig oföränderligheten från våra erfarenheter. Den visar oss att Gud är totalt olik oss. Profeten Samuel förklarar att Gud inte är en människa och att Gud inte ångrar sig (1 Sam. 15:29). All vår erfarenhet, både av oss själva och av andra, handlar om förändringar.

Vi växer upp och ändras fysiskt. Vårt förstånd och vår övertygelse ändras, och vårt humör kan ändras från dag till dag. Ibland är förändringen till det bättre ibland till det sämre, men det sker alltid en förändring. Ofta kan vi inte hantera stora förändringar, och det orsakar bekymmer.Ett ungt par gifter sig, de är kära och de försäkrar att den kärleken skall vara “tills döden skiljer oss åt.” Ändå är de skilda inom ett par år. Varför? Hon säger: “han förändrades, han är inte så snäll och omtänksam som när vi hade sällskap.” Han säger: “hon förändrades, hon är inte längre så ung och attraktiv som hon var när vi träffades.” Men å andra sidan kan en förändring vara till det bättre också. Om människan inte var kapabel till förändring skulle vi aldrig bli omvända och bli kristna. Problemet är att vi är så vana vid förändringar att vi har en tendens att glömma att Gud aldrig förändras, och om vi inte glömmer det så nonchalerar vi det.

Guds Karaktär

Guds karaktär är sådan att han inte kan förändras. Som vi har sett så är alla förändringar antingen till det bättre eller sämre. A.W. Pink framställer det så här:

“Han kan inte förändras till det bättre, för han är redan perfekt och eftersom han är perfekt kan han inte heller förändras till det sämre”.[4] Gud är Gud och han kan inte vara mer eller mindre än vad han är. Han blir inte gammal, han mognar inte eller utvecklas. Han får ingen ny kraft eller förlorar den kraft han har. Han är Gud och alltid densamme. ”

Ting som skapats har en början och ett slut men det har inte deras skapare. Svaret på ett barns fråga,’vem skapade Gud’, är helt enkelt att Gud behövde inte skapas, han har alltid funnits”.[5]

Liksom Guds helighet så berör Guds oföränderlighet alla hans andra egenskaper. Guds kraft är outtömlig, hans kärlek är evig, hans barmhärtighet håller ut för alltid och som Psalm 119 förklarar:

“Ditt ord…är evigt, det står fast i himlarna. Din trofasthet håller för evigt.”

Detta är inte en tom teologisk spekulation. Allt vad Gud är, har han alltid varit och så kommer han alltid att vara. Ingenting hos Gud behöver justeras. Ingenting som Bibeln säger om Gud behöver ändras. Denna stora sanning står i samband med varje mänsklig varelses liv. Idag, tror inte människorna på en fullständig sanning. Allting är nu relativt. Moralen är relativ och det som var oacceptabelt för tjugofem år sedan (sådant som homosexualitet, offentlig nakenhet, oanständigt språk, osv.) är nu accepterat. Ingenting är rätt eller fel i sig självt. Moralen förändras på grund av infall och fantasier.

Men, läran om den Guds oföränderlighet säger att allt detta är fel. Gud är oföränderlig, därför är hans sanning oförändrad och hans krav är oförändrade. Det finns en fullständig oförändrad sanning, så därför är det som förr var fel, fortfarande fel. Detta har ingenting att göra med om det är modernt eller omodernt. Det beror endast på Guds oföränderliga karaktär.

“Det är därför nödvändigt att komma ihåg när vi läser vår bibel att Gud fortfarande står bakom alla sina löften, och krav, och varför, och ord till varning, som finns där, riktade till alla Nya testamentets troende. Detta är inte några kvarlevor från en förgången tid, utan en evigt gällande uppenbarelse av Guds sinne gentemot sitt folk i alla generationer, så länge som jorden varar”.[6]

Effekterna av detta

Guds förhållande till synden har aldrig förändrats. Han som sade att syndens lön är döden, han har inte ändrat sig. Han som öppnade helvetet för synden, har aldrig stängt dess fruktansvärda dörrar. Människor som trotsar Gud och bryter hans lagar skall inte tro att detta är okej därför att den gudomliga lagen är så gammal. Den kanske är gammal men den är sann och varar för evigt. Gud har varnat och du kan vara säker på att syndens lön är döden. Guds oföränderlighet är en skrämmande verklighet för förhärdade syndare. Men sådana människor kan också finna hopp i denna sanning. Guds vägar till frälsning förändras inte heller, så det finns fortfarande hopp, om de tror på evangeliet och omvänder sig från sin synd.

Till den avfällige kristne, (den som har växt sig trött och gammal i sin kärlek till Gud), säger Guds oföränderliga karaktär, “Gud älskar dig fortfarande.” Hans kärlek är oföränderlig. Den kärlek han hade till dig, när du älskade och tjänade honom, har aldrig vacklat eller avtagit trots din synd. Det kan den inte, därför att den är oföränderlig. Så om du kommer tillbaka till honom kommer du att tagas emot med glädje. Det är din kärlek som har förändrats inte Guds kärlek.

Vilken tröst denna sanning alltid ger den kristne! Gud är alltid densamme. Om han ville en sak idag och en annan imorgon så skulle vi aldrig kunna lita på honom. Men hans avsikter står fast, hans vilja är stabil och hans sanning är säker.

“Här finns en klippa på vilken vi kan få fäste för våra fötter, alltmedan föränderlighetens och osäkerhetens vindar sveper bort allting omkring oss. Beständighet och fasthet i Guds karaktär garanterar att han håller sitt ord”.[7]

Vilken skillnad Guds oföränderlighet gör för bönen. Om Gud alltid ändrade sig så skulle bönen bli omöjlig. Vi skulle aldrig kunna be med förtroende om vi hade en föränderlig gud. Sådana tankar som, “kommer han att höra mig idag, – kommer han att vara förstående, -kommer han att vilja besvära sig med mig?” Sådana tankar skulle dominera vårt sinne och få den effekten att det förstör all djärvhet i bönen. Men, han som vi kommer till är alltid densamme. Gud är alltid öppen för våra böner och vårt jämrande och han är alltid förstående.

En riktig förståelse för Guds oföränderlighet ger oss en riktig och rätt anda av förväntan. Den Gud som öppnade Röda Havet, lät elden falla över berget Karmel och vände jorden upp och ner genom apostlarnas predikningar är samme Gud som vi älskar och tjänar. Han har samma makt och samma önskan att välsigna sitt folk. En kristen behöver inte leva i den förgångna. Vi har en oföränderlig Gud.

Fotnoter 1. J.M. Boice, Foundations of the Christian faith, sid. 182-3 2. Quoted in Golden Treasury, sid. 230 3. J.I. Packer, Knowing God, sid. 82 4. A.W. Pink,The attributes of God, sid. 37 5. J.I. Packer, Knowing God, sid. 81 6. Ibid. sid. 83 7. A.W. Pink,The attributes of God, sid. 39.

Gå till innehållsförteckning

Gå till kap 5

Gå till artiklar

http://www.solascriptura.se